Antibakteriella antikroppar

Antibakteriella monoklonala antikroppar innebär nya angreppssätt mot multiresistenta bakterier och svårbehandlade bakteriella infektioner.

”Varje år dör minst 700 000 människor till följd av antibiotikaresistens. Vi behöver inte bara fler nya antibiotika, utan också andra alternativ”, säger Sandra Bark, Medicinskt ansvarig Antibiotika, MSD.

Antibiotikaresistens är ett växande problem inom sjukvården, som på sikt kan leda till att möjligheten att överleva enkla infektioner och större operationer hotas. Sjukvården riskeras att kastas hundra år tillbaka i tiden. Upp till 300 miljoner människor världen över kan de närmaste trettiofem åren komma att dö av bakteriella infektioner i brist på nya behandlingar.

Våra nuvarande antibiotika verkar mot både sjukdomsalstrande och goda och nödvändiga bakterier. En mer målstyrd behandling kan göras med så kallade antibakteriella monoklonala antikroppar (mAbs). Antikropparnas smalare angreppssätt betyder att de kan bromsa resistensutveckling och minska patienters exponering för antibiotikabehandlingens biverkningar.

Antibakteriella monoklonala antikroppar kan bli framtidens bakteriedödare

Hur hjälper det patienterna?

Antibakteriella mAbs kan förlänga livet på patienter som drabbats av multiresistenta bakterier. Antikropparna förbättrar dessutom patienternas livskvalitet genom att de inte har den grad av toxicitet som ofta hänger ihop med höga doser av antibiotika.

Hur många patienter kan det hjälpa?

I Europa dör årligen omkring 25 000 personer på grund av resistenta bakterieinfektioner – och ofta har de smittats på sjukhus. Antibakteriella mAbs kan minska behovet av sjukhusvård och andra vårdresurser som komplikationer från multiresistenta infektioner innebär. Det innebär att fler livräddande operationer kan genomföras.

Läs mer om antibakteriella monoklonala antikroppar:

Antikroppar vapen mot bakterier

Vad innebär detta för sjukvården?

Antibiotikaresistens ökar risken för att vanliga infektioner kan bli livshotande. Resistensen sprider sig och dagens vanliga rutinoperationer och cancerbehandlingar kan i framtiden bli oerhört riskabla för patienten.

Nya antibakteriella behandlingar kan minska farorna med multiresistenta infektioner och därmed rädda liv. Att fortsätta utveckla antibakteriella mAbs skulle också minska behov av ständigt nya antibiotika. Produktionen av mAbs måste underlättas genom nya incitament, som tar hänsyn till svårigheterna att genomföra stora populationsstudier. Alternativ till dagens finansieringsformer behöver också tas fram för att stimulera till nya läkemedel mot bakterier.

Om #framtidsbranschen

Europeiska läkemedelsrådet, EFPIA har låtit några av branschens främsta experter gå igenom aktuell forskning och peka ut inom vilka områden vi kommer att se de största genombrotten. Nya behandlingar som i grunden kommer att förändra hälso- och sjukvården. Svenska kampanjen #framtidsbranschen berättar vilka de är.

#WeWontRest är den europeiska läkemedelsföreningen, EFPIAs, kampanj för att lyfta fram de stora medicinska genombrott som under de kommande åren kan rädda liv och revolutionera hälso- och sjukvården.